Konsert: Brian Eno - Ljudinstallation på Fylkingen

Konsert är kanske fel ord då Brian Eno själv inte var på plats och då det handlade om en ljudinstallation. Men då jag inte besöker sådana tillräckligt ofta som jag skulle vilja göra så får de inte en egen kategori. Eno genomförde detta Sverigebesök efter att ha blivit inbjuden av föreningen Fylkingen. På hemsidan beskriver de verket som följande:

"The work, newly created in the space at Fylkingen, will consist of a large array of different sound sources: large and small, old and new, found and appropriated, high quality and lo-fi. These elements will be deployed throughout the space for the presentation of a shifting, multi-layered soundscape. The resultant sound of the work being definitively coloured by the physical nature and unique characteristics of the diverse assemblage of audio elements utilised."

TV4 har intervjuat honom på plats och filmat lite. Det är också fint att man ser hur icke-knepig Eno känns som person i kontrast mot hur mycket av hans musik kan kännas. Han tar, i vanlig ordning, ner sig själv på jorden. Det är lite trist att hela inslaget handlar mer om Eno än om verket som nämns lite fort med lite bilder.

Eno har alltså placerat olika högtalare och högtalarelement av olika varianter och kvalitet för att skapa ett skiftande ljudlandskap i surround. Det lilla rummet var endast upplyst av elektriska värmeljus.

Den egna bilden får spegla mer hur det hela kändes p g a kamerans begränsningar.

Med tiden uppfattade man mer detaljer i landskapet och när mörkerseendet kickade in blev också fler och ljudkällor tydliga. Situationen blev helt enkelt lättare att greppa över tid.
     Lokalen var stämningsfull och de elektriska värmeljusen var långt ifrån så plastiga som man kan tänka sig och det störde inte alls. En del av sidoelementen (högtalarna på sidan) verkade inte återge något. Kanske var jag alltid där vid fel tillfälle eller så var de där som "ljudmonument".
     Ett sånt här projekt känns svårt att uppleva med allt för mycket människor kring även om alla var respektfulla mot varandras upplevelse genom att t ex tassa runt försiktigt. För att verkligen koppla an behövs nog, iallafall för mig, mer tid för att kunna bortse från den stora gruppen människor som delade rummet med mig.
     Ambient är en väldigt intim musikupplevelse för mig och får väldigt intressanta effekter. Det är musik som, om man koncentrerar sig och släpper taget, tvingar lyssnaren till självreflektion. Kanske är det därför sådan musik verkar upplevas som oroande, frustrerande, deprimerande eller vemodig för en del människor. Då den blir en del av rummet och din verklighet går det inte att fly längre och konfrontationen är ett faktum.