Jag var inte ensam om att känna att 2016 var ett trist musikår p g a alla dödsfall. Även filmtittaren fick flera dängor. 2017 börjar inte så kul heller. John Hurt dog för ett tag sen. Han var en skådespelare jag uppskattade mycket. Trist.
Men inlägget handlar inte om Hurt, utan om en person som har spelat en större roll för mig - John Wetton. Tidigt när jag började spela bas, ganska exakt när ett av mina band Rido's Revenge sjösattes, så blev Wetton en av mina stora inspirationer. Min relation till honom kommer från hans år som bassist/sångare i King Crimson. Han gjorde ett ypperligt jobb på bägge delar.
Wettons röst och hans supersköna sätt att improvisera och leka runt med sitt instrument var nåt som passade bandet väldigt bra. Han var en del av den nya uppsättning som skapades i samband med skivan Lark's Tounges in Aspic (1973) då även Bill Brufod hoppade på tåget. Även om hans engagemang i Crimson är min koppling hade han en gedigen karriär och har spelat i t ex Asia, UK, Roxy Music.
Det finns inte mycket filmat från King Crimsons tidiga dagar men med den här uppsättningen finns det två klipp iallafall. Det är rätt rough här och där men det är ändå bra exempel på Wetton som jag uppskattar. En stor influens på mitt eget spelande och jag kommer alltid att uppskatta de inspiration han har gett mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar